Det tryckta ordet och bokmarknadens utbredning

De första böckerna var handskrivna, vilket gjorde framställandet till en mycket tidsödande process. I jämförelse med vad en bok kostar idag var de oerhört dyra och spridningen blev ofta begränsad till klenoder i lärda mäns bibliotek. Boktryckarkonstens upptäckt på 1400-talet var därför en revolution och innebar att böcker inte längre behövde skrivas för hand. Uppfinnaren som hette Johann Gutenberg hade utvecklat en ny tryckteknik med bokstavstyper (metallgjutna stycken med bokstäver) och trycksvärta.

Med dagens mått var den tidiga boktryckartekniken förstås väldigt ineffektiv och det tog fortfarande lång tid att framställa en bok. Bokproduktionen skulle dock successivt öka i en enorm skala de följande seklen och medföra att information inklusive fiktion spreds som aldrig förut (det mesta som kunde läsas var dock på latin). För att illustrera med siffror: under tidig medeltid producerades ungefär 200 000 volymer i Europa medan det i våra dagar produceras omkring 10 miljarder böcker om året.1

Med tiden började ämnesspridningen tillta och

De första nyhetstidningarna

Att kunna sätta aktuella händelser i tryck utan att de var föråldrade då de nådde läsaren krävde att ord kunde tryckas på ett relativt effektiv sätt. Utan en metod för att trycka text på papper hade aldrig nyhetstidningar kunnat existera, vilket blev en verklighet under 1600-talet – den allra första var tyska Relation aller Fürnemmen und gedenckwürdigen Historien som trycktes från och med år 1605 (nyhetsspridning genom tryckta ord hade dock förekommet redan på 1400-talet i form av nyhetsblad o.d.). I Sverige skulle Post- och Inrikes Tidningar vid publikationen år 1645 bli den första tidningen i landet.2

I början utkom tidningarna en eller ett par gånger per vecka. Det var först under 1800-talet som tidningar började ges ut varje dag och det gick att prata om ”dagstidningar”.

Förutom förmedling av aktuella händelser utgjorde redaktionella texter samt skönlitterära inslag stor del av många tidningar. Essäer och följetonger frodades och bidrog till ökad försäljning. Som ett resultat av tidningarnas stora läsekretsar blev de också ett viktigt forum för författare och då framför allt genom följetongsromaner.

Tryckteknikens effektivisering och bokmarknadens utbredning

Vid samhällets industrialisering runt år 1800 skulle trycktekniken genomgå en vida effektivisering och maskiner tog över arbetet vid framställningen av böcker. Vid sidan av den mekaniska tryckpressens introduktion minskades kostnaderna även av ny teknik som tillät trycka på papperets båda sidor.3

Att böcker kunde bli till genom betydligt lägre kostnader medförde potential för stora ekonomiska vinster ifall bokens utgivning följdes av efterfrågan. Den effektiviserade metoden för det tryckta ordet skulle öppna för en bredare utgivning av böcker inom många genrer och vid sidan av gamla genrer uppstod nya.

Den ökade åtkomsten av skrifter gjorde att fler exponerades av sådant som politiska pamfletter och nyhetstidningar med egna politiska åsikter. Detta sågs av vissa som ett hot, särskilt i takt med att under- och medelklassens läskunnighet ökade. Oron för en ökad exponering av skrift gällde även unga flickors kontakt med romaner och noveller vars innehåll kunde engagera känslomässigt och missleda dem.4

I branschens ungdom var det vanligt att förläggaren och bokhandlaren var samma person eller företag, men i takt med en mer storskalig bokmarknad skapades en tydligare fördelning av roller. Marknadsföring av böcker blev också vanligare och till exempel genom författarturnéer. Ett annat marknadsföringsgrepp som blev ytterst vanligt under 1800-talet var att dela upp en berättelse i tre volymer, vilket skapade en ökad försäljning.5

Den växande publiceringen och efterfrågan av böcker bidrog till uppkomsten av offentliga bibliotek i mitten av 1800-talet. Detta gjorde tillgången till böcker än större och tjänade särskilt den del av befolkningen som annars inte kunde prioritera inköp av böcker.6

Som en del av den ökade efterfrågan av böcker blev det också vanligare med översättningar av bland annat romaner till andra språk, vilka kunde ges ut i andra länder och därmed få en dittills oöverträffad läsekrets.

Nästa avsnitt ur 1800-tal: Walter Scott och den historiska romanen

Noter

1. Alfa Beta, John Man (2000) s. 19
2. Wikipedia.org, https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_newspaper_publishing
3. Tekniskamuseet.se, http://www.tekniskamuseet.se/1/890.html
4. Eighteenth-Century English Litterature, Charlotte Sussman (2012) s. 44f
5. Eduscapes.com, http://eduscapes.com/bookhistory/commodity/5.htm
6. Wikipedia.org, https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_libraries