Samuel Beckett – I väntan på Godot

I väntan på Godot (En attendant Godot) är en teaterpjäs av den irländske författaren Samuel Beckett (1906–1989) som uppfördes första gången 1953.

Referat, tema och analys

Dramats huvudpersoner Estragon och Vladimir befinner sig under hela speltiden på samma plats. Och de kan inte lämna platsen – de väntar på Godot. När detta utsägs tidigt i pjäsen introduceras temat och den minimala yttre handlingens primära element. Det rör sig om väntan på någon, men denne någon kan i överförd betydelse också tänkas som något.

Estragon och Vladimir tror vid ett par tillfällen att denne Godot annalkas när något hörs eller syns i fjärran. Men vid närmare påseende visar det sig varje gång vara något annat. Mötet med Godot är ständigt uppskjutet. Inte idag, men imorgon sägs det. Aldrig idag, alltid imorgon.

I väntan på Godot inbjuder till en mängd tolkningar. Det är bland annat detta som bidrar till dramats styrkor. Pjäsen öppnar upp för en mängd synsätt och begrundanden. Det är ett verk som närapå kräver av åskådaren att anlägga perspektiv som omfattar det outsagda.

Det går att tänka sig en existentialistisk tolkning. En sådan tolkning kan bland annat ta avstamp i det omkväde som meddelas i dramat: ”Ingenting händer. Ingen kommer, ingen går. Det är förfärligt.” Människorna är livsvarelser som alltid väntar på något eller på någon, men utan att veta exakt vari väntan består.

Den enda egentliga rekvisitan är ett träd. Något man kan överväga att hänga sig i. Det passar den drastiska inställningen inför livet hos Becket. Det är understundom ett nattsvart drama, men det finns även gott om stunder av humor. De senare är infall av sådan originell kaliber att det förklarar en del av verkets storhet.

Något svar om vem denne Godot är ges aldrig. Vad som utmynnar ur denna frånvaro är tänkbara tolkningar. Godot kan stå som symbol för något som aldrig kommer eller kanske infinner sig i framtiden. Kärleken, frälsningen, sanningen, döden, domedagen är alla tänkbara svar på frågan om Godot.

Av Litteraturhistorien.se | Senast uppdaterad: 2024.06.09