Diktanalyser

Inom skönlitteratur är lyriken för många den mest svårtillgängliga genren. Som läsare kan det många gånger vara svårt att förstå innebörden av dikter. Det kan gälla såväl den äldre som den moderna lyriken. Medan äldre dikter kan ha ett delvis ålderdomligt språk och referenser som är inaktuella för nutida läsare kan de moderna dikternas innehåll vara förtätat och dunkelt.

För att finna ingångar i dikter kan vissa metoder och redskap användas varav några är dessa:

För att visa på hur det kan gå till att analysera dikter finns nedan ett antal exempel där kända dikter ges tolkning genom att använda några av de metoder som nämns i listan.

Esaias Tegnér – ”Det eviga”
Erik Johan Stagnelius – ”Amanda”
Erik Johan Stagnelius – ”Till förruttnelsen”
Erik Johan Stagnelius – ”Vän! I förödelsens stund”
Vilhelm Ekelund – ”Havet”
Edith Södergran – ”Dagen Svalnar”
Bo Bergman – ”Det faller en stjärna i kvällen”
Gunnar Ekelöf – ”Poetik”
Erik Lindegren – ”V”
Werner Aspenström – ”Träden”
Björn Håkanson – ”Det eviga”
Sonja Åkesson – ”Lever romantiken?”

Retoriska stilfigurer i lyriken

Allitteration – begynnelserim med ord som börjar på samma konsonant. Till exempel ”titt som tätt”, ”sommarens sol”.

Anafor – upprepning av ett ord i en sekvens av satser. Två exempel hämtade från Stagnelius diktning: ”I blomman, i solen”, ”Hon strålar, hon ler.”

Assonans – vokaler och konsonanter inuti ord som klingar på samma sätt i ord, t.ex. välta - bälte, sprucken - luckan.

Hyperbol – ett överdrivet uttryck, till exempel "ett hav av rosor".

Metafor – bildligt uttryck. Före att närmare beskriva vad en metafor egentligen är handlar det om en beskrivning av något som inte sker sakligt utan i omskriven form. Bästa sättet att beskriva vad en metafor är bör vara att ge exempel:
”Jag ska segla / över minnets vatten” (ur en dikt av Nicolás Guillén i tolkning av Francisco Uriz och Arthur Lundkvist)
Här rör det sig inte om ett direkt verklighetsåtergivande då det inte går att segla över ett ”minnets vatten”. I stället sker ett slags poetisk omskrivning (av att minnas något vad det verkar) genom en bildlig associativ konkretisering (någon som seglar över minnets vatten).

Perifras (omskrivning) – till exempel röd ros för kärlek – står det i en dikt att ”vår röda ros vissnade” kan detta tydas som att kärleken tagit slut.

Tolkning eller översättning?

Ifråga om dikter på andra språk som omskapas till svenska kan det båda heta "översättning" och "tolkning". Vilket som gäller kan bero på om den som förvandlat källtexten till svenska själv är poet eller inte. En poet tenderar ta sig större friheter vad gäller tolkning, vilket kan resultera i att den svenska diktversionen skiljer sig mer från originalet då den inte är lika "rakt" översatt. En viss tolkning är dock i regel ofrånkomligt när det handlar om lyrik.

En annat problematiskt område är tolkning/översättningen av formbunden lyrisk text (gäller främst äldre draman och dikter). I dessa fall ska versmått och rim samt ordalydelse överföras till ett nytt språk, vilket ibland blir en omöjlig uppgift och något måste då offras.

Se även Versmått och versfötter.