1900-tal
Under 1900-talet fick litteraturen konkurrens av nya medier, bland annat filmen som sågs som ett hot mot den berättande prosan samt schlager- och popmusik vars genomslag till viss del skedde på lyrikens bekostnad. Högläsningen försvann alltmer och radion tog över den funktion högläsningen haft, bland annat genom radioföljetonger (i Sverige med flera andra länder gjordes de första sändningarna under 1920-talet).1 En annan förändring var att blev läsning av svensk litteratur samt litteraturhistoria i svensk skolundervisning obligatorisk år 1905.2
1900-talet i konsten dominerades av den riktning som fått namnet modernism (under seklets andra hälft skulle modernismen övergå i postmodernism). Vid sidan av detta pågick ett litteraturskapande av mer traditionell art. Litteraturhistoriker brukar dela in dessa sidor i modernism och traditionalism.
Modernismen
Modernismen – avant garde inom konsten
Under det större paraplybegreppet modernism ingår en rad ismer såsom futurism, dadaism och surrealism.
Futurism i Italien med Marinetti och i Ryssland med Majakovskij
Dadaism – ljuddikter och andra "avtagsvägar"
Lorca – surrealist och folkdiktare
James Joyce och prosans formexperiment
Två världskrig skulle sätta djupa spår i kulturen under 1900-talet. Otaliga romaner och filmer har gjorts med dessa krig som direkt skådeplats eller fond. Det var också ett sekel som präglades av kommunism, fascism och nazism – tre ideologier som i totalitära stater slog rot med strikta regler kring innehållet i kulturella yttringar. Somliga av konstens utövare i de berörda länderna anpassade sig till regimens stadgar medan andra fann andhål i förbjuden litteratur, ytterligare andra gick i exil.
Postmodernism
En viktig skrift som beskrev de avvikande strömningarna i världen under 1970-talet var Det postmoderna tillståndet (1979) av den franska filosofen Jean-François Lyotard. Lyotard talar om hur den "stora berättelsen" som format den moderna världen såsom kristendom och andra ideologier blivit upplöst i mindre enheter och hur upplysningstankens vetenskapliga auktoritet som strävat mot "sanningen" har blivit upplöst i många "sanningar".
Inom postmodernismen blandas gammalt och nytt, låg- med höglitterära grepp. Några av inriktningarna är minimalism (utmärks av korthet med begränsad handling, förtätning och koncentrering på detaljer) och dirty realism (en mörkare form av vardagsrealism), vilka har förgreningar med varandra. Strömningarna märks inte minst genom den novellboom som uppstår med Raymond Carver som frontfigur.
Andra litterära tillskott är montageteknik (en företrädare är William S. Burroughs som bl.a. experimenterar med en cut-up-teknik) och hyperrealism (en författare som brukar sammankopplas till hyperrealism är Umberto Eco).
Nya synsätt på kultur inklusive litteratur etablerades på andra hälften av 1900-talet genom begrepp som strukturalism, destrukturalism och feminism (se Litteraturvetenskap för fördjupning).
Rysslands litteratur under 1900-talet
Det Ryssland som producerat några av världslitteraturens stora namn under 1800-talet skulle även under nästföljande sekel föda stora författare. I början av seklet uppstod det som senare har kallats ”den ryska poesins silverålder” (guldåldern skedde under Pusjkins tid) med diktare som Alexander Blok, Osip Mandelstam, Anna Achmatova och Marina Tsvetajeva. Det ryska kulturklimatet påverkades efter det kommunistiska övertagandet av hård statlig styrning, vilket medförde att författare som inte följde den politiska linjen riskerade att inte publiceras och eventuella påtryckningar eller repressalier.
Bland framstående romanförfattare fanns Michail Bulgakov som idag mest förknippas med den säregna Mästaren och Margarita som utgavs postumt 1966 samt den mystiske författaren som under pseudonymen M. Agejev skrev Roman med kokain (Roman s kokainom, 1936). Boris Pasternak som i sin tidiga bana gjorde sig ett namn med bland annat diktsamlingen Livet, min syster (1922) skulle få ett större publikt genomslag med den episka romanen Doktor Zjivago som utkom 1957. Som en av de viktigaste litterära skaparna under seklet fanns även Alexander Solsjenitsyn, vars skrifter ledde till både censur och frihetsberövande.
Ryska romanförfattare under 1900-talet
Östeuropeisk litteratur under 1900-talet
Även litteraturen i många östeuropeiska länder skulle periodvis brottas med statlig censur då vissa var sovjetiska satellitstater. Några av de mest kända författarna som också skrivit på sina moderspråk är Roman Kundera (Tjeckoslovakien), Milorad Pavić (Serbien) och Mircea Cărtărescu (Rumänien).
Tyskspråkig litteratur under 1900-talet
Goethes term ”Weltliteratur” – världslitteratur, i kontexten gränsöverskridandet av den nationella litteraturen och den inhemska litteraturens minskade relevans gentemot den internationella – skulle inbegripa Thomas Mann som blev landets kanske mest omtalade författare under 1900-talet och med honom kom den moderna tyska romanen i kontakt med världens litteratur. På tyska skrev även Franz Kafka (född i dåvarande Österrike-Ungern).
Inom dramat skulle Bertolt Brecht och Heiner Müller (1927–1995) stå i förgrunden under århundradets första respektive andra hälft.
Bertolt Brecht och Verfremdungseffekten
Framträdande tyskspråkiga lyriker var Rainer Maria Rilke (1875–1926) med diktsviterna Sonetterna till Orfeus och Duinoelegier, Nelly Sachs (1891–1970) som var judinna och flydde till Sverige för att undkomma nazisterna samt den rumänske Paul Celan (1920–1970).
Heinrich Böll (1917–1985) och Günter Grass (1927–2015) skulle på olika sätt ge röst åt den skuld och behov av rannsakan som infunnit sig i Tyskland efter andra världskriget.
Fransk litteratur under 1900-talet
Paris var något av kulturens huvudstad och dit sökte sig författare från andra europeiska länder samt Syd- och Nordamerika i stort antal. Bland de inhemska är den kanske största litterära gestalten Marcel Proust. Stort genomslag under första delen av seklet skulle också Louis-Ferdinand Céline få.
Några av de främsta under mitten av seklet var representanter för "Den nya romanen" (le nouveau roman), vilken kännetecknades av fokus på stilen snarare än berättelsen. Hit hör författare som Nathalie Sarraute (1900–1999), Alain Robbe-Grillet (1922–2008) och Claude Simon (1913–2005).
Italiensk litteratur under 1900-talet
Det italienska kulturlivet bars under 1900-talet upp av flera stora författarskap. Ett kulturliv som också förknippades med futurism och fascism under delar av seklet. Den redan nämnde Marinetti var den italienska futurismens banerförare medan den litteräre mångsysslaren Gabriele D’Annunzio hade beröringar med den fascistiska ideologin.
Inom dramatiken var Luigi Pirandello betydande som ett av det absurdistiska dramats stora namn tillsammans med bland andra rumänen Eugène Ionesco och irländaren Samuel Beckett.
Bland romanförfattare kan Italo Svevo, Italo Calvini och Umberto Eco nämnas. Italo Svevos stora verk är Zenos bekännelser (1923) som med noggrann realism och viss ironi skildrar en mans vardagsliv.3 En ironisk ådra fanns även hos Italo Calvini som fick mest genomslag med romanen Klätterbaronen (1957) med handlingen förlagd till 1700-talet. När litteraturforskaren Umberto Eco valde fiktionen ägnade sig han åt historiska romaner och hans Rosens namn (1980) blev en bästsäljare.
Nordamerikansk litteratur under 1900-talet
I den modernistiska amerikanska poesin uppmärksammades namn som Carl Sandburg, William Carlos Williams, Wallace Stevens och John Berryman. Bland författare i USA som skrev romaner och noveller stod Ernest Hemingway för en ny stilart. I den traditionella fåran var John Steinbeck en av de mest uppmärksammade medan Henry Miller fick stort genomslag inte minst tack vare att en av hans böcker väckte åtal för obscent innehåll. Miller var också en förebild för "the beat generation".
Det amerikanska dramat fick ett uppsving tack vare sådana som Eugene O’Neil, Tennessee Williams och Arthur Miller.
Den litterära riktning som kallades "dirty realism" företrädde en prosastil som var koncis och outsmyckad. Efter Charles Bukowski som viktig förebild framträdde författare som Raymond Carver och Richard Ford.
Amerikansk undergroundlitteratur och "dirty realism"
Latin- och sydamerikansk litteratur under 1900-talet
På liknande sätt som den nordamerikanska litteraturen utvecklades och exporterades till Europa under 1800-talet skulle den latin- och sydamerikanska litteraturen bli alltmer uppmärksammad utanför sina språkområden på 1900-talet.
Modernismo var en sydamerikansk motsvarighet till modernismen, fast hade inletts något decennium tidigare. Det var dock under andra halvan av 1900-talet som sydamerikanska författare fick ett större genomslag internationellt och några av de som starkast framträdde var Gabriel García Marquez, Jorge Luis Borges och Julio Cortázar. Medan Marquez främst förknippas med romaner och magisk realism hängav sig Borges och Cortázar bland annat åt novellistik och essäistik. Borges inriktning som kallats fantastik var märkbar hos nästa generations mest namnstarka, Roberto Bolaño.
Inom lyriken är Pablo Neruda och Gabriela Mistral bland dem som uppnått störst internationell ryktbarhet.
Afrikansk litteratur under 1900-talet
Den afrikanska litteraturen som länge varit i skymundan gavs större internationell kännedom under andra halvan av 1900-talet. Ett grundtema var antikolonialism vars mest kända exponent var Allt går sönder (1958) av nigerianen Chinua Achebe. Det antikolonialistiska temat skulle med tiden vidgas och bland annat innefatta reflektioner över postkolonial självständighet.
Postkolonialt arv
Under 1900-talet sker en avkolonisering då länder som tidigare varit under europeiskt inflytande blir självständiga. Det postkoloniala arvet märks dels genom engelskspråkiga författare som växt upp i brittiska kolonier och skidrar dess liv som Rudyard Kipling, dels hos författare med inhemska rötter, men som tillägnat sig det koloniala språket som V.S. Naipaul.
Danmark, Norge och Finland
I Danmark framträdde olikartade författare inom lyriken som Michael Strunge (1958–1986) och Inger Christensen (1935–2009); inom prosan som Karen Blixen (1885–1962), Aksel Sandemose (1899–1965) och Ole Sarvig (1921–1981).
I Norge uppbar Knut Hamsun (1859–1952) världsrykte. Delvis samtida var Tarjei Vesaas (1897–1970). Under senare delen av seklet var några av de mest uppmärksammade namnen Herbjørg Wassmo (f. 1942) och Jan Kjaerstad (f. 1953).
Bland finska romanförfattare fick Väinö Linna (1920–1992) en särställning med den historiskt präglade Okänd soldat (1954).
Sverige
Den svenska lyriken. Flera av de betydelsefulla namnen kan kopplas till modernismen. Till första delen av seklet hör finlandssvenskarna Edith Södergran och Gunnar Björling. Under mitten av seklet framträder bland andra Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren vars respektive diktsamlingar sent på jorden (1932) och mannen utan väg (1942) står ut. Även i Sverige fortlevde den traditionella litteraturen i hög grad parallellt med de modernistiska uttrycken. Dan Andersson och Evert Taube begagnade alltjämt visan i början av seklet medan Göran Palm och Sonja Åkesson längre fram skrev litteratur som i hög grad var en reaktion på det världsfrånvända hos modernisterna.
Svensk lyrik på 1950- och 1960-talen
Werner Aspenström och Jacques Werup kunde skriva vardagsnära dikter, men med det underfundiga i beredskap att genomtränga det konkreta.
Den svenska prosan. Noterbara författare är Pär Lagerkvist, Lars Andersson, Per Gunnar Evander och Birgitta Trotzig. Inom dramat var Lars Norén, märkbart påverkad av Eugene O’Neill, en av de mest framträdande. Bland utpräglade novellister kan Olov Jonason nämnas. Den som uppnådde den största läsekretsen var Astrid Lindgren som barnboksförfattare samt textförfattare till många barnvisor som fortlever med självklarhet i svenskt medvetande.
Artiklar om den svenska litteraturen under det tjugonde seklet:
Övriga artiklar
Mordfall och spionage i litteraturen
Bokens utveckling och digitalisering
Präglat av digitaliseringen som inleddes mot slutet på 1900-talet och som fortsatt under 2000-talet har sättet vi läser böcker förändrats. Medan många fortfarande använder traditionella bokformat har e-boken och ljudboken blivit vanliga där läsningen/lyssningen sker via läsplatta eller annan teknisk apparatur. En bok behöver således inte längre uppta någon fysisk plats som textbärare utan kan bestå av en datafil som nedladdas från cd-skiva eller server till läsenhet.
Digitalisering av boken har medfört lägre kostnader, fler format, större tillgänglighet och utbud. De senare två omständigheterna är direkta effekter av den digitala formen av boken som inte behöver trängas med andra titlar i bokhyllors begränsade utrymmen. Även den distribueringsform som kallas print-on-demand (där boken först trycks efter en beställning gjorts) medför mindre behov av plats och potentiellt större utbud av titlar.
Frågor
Frågor som testar dina kunskaper på denna tidsperiod:
1900-talets litteraturhistoria – vem skrev verket?
1900-talets litteraturhistoria – vad skrev författaren?
| Senast uppdaterad: 2023.08.10 Noter1. Den svenska litteraturhistorien (1996), Göran Hägg s. 416ff.
2. Ibid. s. 298.
3. Romanen ska inte förväxlas med Ippolito Nievos En italienares bekännelser (1867).