Vilhelm Moberg

Vilhelm Moberg (1898–1973) var en folklig berättare som höll sig långt borta från det modernistiska inflytandet. Hans första roman, Raskens – en soldatfamiljs historia från 1927, tillhör hans mest kända och den har även blivit en TV-serie.

Stilen och mycket av miljöerna skulle gå igen i hans historiska epos i flera delar som började med Utvandrarna och Invandrarna och fortsatte med Nybyggarna och Sista brevet till Sverige, vilka utgavs 1949, 1952, 1956 respektive 1959. De har blivit lästa i stor omfattning: över en miljon sålda exemplar, delvis genom den arbetsplatsförsäljning som pågick i Sverige under särskilt 1950-talet, men också internationellt då Moberg blivit översatt på flera språk¹. Att de blivit välkända romaner har därtill filmatiseringar bidragit till.

Romansviten förtäljer om några bönder i en socken i Småland som utvandrar till Nordamerika. Dessa var pionjärer i vad som skulle bli en massiv utvandring till den löftesrika kontinenten i väst. Karl-Oskar som är bonde lyckas till slut övertyga sin hustru i fördelarna med att pröva ett nytt liv där det är enklare att finna en livgivande jordmån. Deras egen gård lyckas knappt mätta dem samtidigt som skulderna på den snarade ökar än minskar. Även hans bror Robert och dennes vän som är dräng är några av de som ger sig av på den farliga och mödosamma resan över Atlanten.

Den första delen slutar just då dessa landstigit i den nya världen och de följande delarna tar sedan vid med skildringen av deras nya vistelse i Amerika och hur de småningom slår sig ner som nybyggare i Minnesota.

En anledning till populariteten hos Mobergs romaner är att de med ett enkelt språk lyckas ge liv åt en svunnen tid och med många redogörelser skapar en autentisk känsla åt det historiska materialet. Hans berättarteknik och bruk av dialekter går tillbaka på Selma Lagerlöf.² En för sin tid frimodighet i skildrandet av det sexuella livet är också skönjbar. Som berättare är Moberg emellanåt mångordig och repeterande.

Vilhelm Moberg skrev också dramer och var dessutom känd i sin samtid som en livlig debattör i vars retorik populistiska toner gick att skönja.

Nästa avsnitt ur 1900-tal: Svensk bokförsäljning

Av Litteraturhistorien.se | Senast uppdaterad: 2023.08.10

Noter

1. Förläggarliv, Per Gedin (1999)
2. Den svenska litteraturhistorien (1996), Göran Hägg s. 509