De bibliska skrifterna
Bibeln är egentligen inte en bok utan består av en samling skrifter; det grekiska ta biblia betyder ”böckerna”. Det var först på 800-talet som talet som man började tala om en bok, Bibeln. De bibliska skrifterna är dessutom skrivna på olika språk: hebreiska, arameiska och grekiska. Några av de kända tidiga översättningarna är Septuaginta (Gamla Testamentet på grekiska), Vulgata (på latin) och King James Bible (på engelska, 1861). Den första svenska helöversättningen var Gustav Vasas Bibel från 1541.1
Gamla Testamentet
Gamla Testamentet är den heliga skriften inom kristendomen och judendomen. Den består av flera skrifter, eller böcker, och vilka av dessa som inräknas bland de kanoniserade skiljer sig åt beroende på religiös uppfattning (judendomen benämner skriftsamlingen Tanakh).
Skrifterna i Gamla Testamentet brukar i kristen tradition delas in i de fem Moseböckerna, De historiska böckerna, De poetiska böckerna och De profetiska böckerna. Innehållet är brett och rymmer berättelser om det israelitiska folkets religion och historia, om skapelseberättelsen, om sagostoff och om hjältelegender.
I de gammaltestamentliga skrifterna finns också delar som rymmer visdomslitteratur. Till exempel i sentensbaserad form i Ordspråksboken eller som det enskilda människoödet som förvärvar visdom på lidandets väg i Job:2
Naken kom jag ur min moders liv,
naken vänder jag åter.
Herren gav och Herren tog,
lovat vare Herrens namn.3
Tillkomstperioden för Gamla Testamentets böcker brukar anges cirka 900–160 f.Kr. De har således kommit till under en utdragen process, i vilken de slutligen enats i en samling. Att böckerna är tillkomna på detta sätt märks i de skiftande litteraturformerna: i Moseböckerna blandas historiska krönikor med lagtexter medan Psaltaren utgörs av poetiska texter. En del av Psaltarens texter har tonsatts och bearbetats till psalmer och visor som förekommer i gudstjänster och andra sammanhang. En skrift som särskilt skiljer sig från övriga skrifter är Höga Visan (Shir ha-shirim på hebreiska) bestående av kärlekslyrik och som traditionellt tillskrivs Salomo.4
Vad du är skön, min älskade,
vad du är skön!
Dina ögon är duvor
bakom din slöja.
Ditt hår är som en flock getter
som strömmar utför Gileads berg.5
De många skrifter som samlats under titeln Gamla Testamentet hör till den verkligt tidiga litteraturhistorien, fast det har inte gått att tidsbestämma de enskilda delarna. Förutom som religiös skrift uppvisar Gamla Testamentet litterära kvaliteter. Välkänd är den 23e psalmen i Psaltaren vars första del lyder:
Herren är min herde, mig skall intet fattas,
han låter mig vila på gröna ängar;
han för mig till vatten där jag finner ro,
han vederkvicker min själ;
han leder mig på rätta vägar,
för sitt namns skull.
Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal,
fruktar jag intet ont,
ty du är med mig;
din käpp och stav,
de trösta mig.
Nya Testamentet
Likadant består Nya Testamentet, som tillsammans med Gamla Testamentet utgör Bibeln, av en samling skrifter. Dessa, som ofta är i brevform, utgår från Jesus apostlar och tillkomstperioden för Nya Testamentets böcker brukar anges cirka 50–130 e.Kr. Det är osäkert om de författades av apostlarna själva eller endast återger deras förkunnelser. Förkunnelserna var i sin tur styrda att förmedla vad som ansågs som Guds ord. Samtidigt kunde de rymma inslag av deras egen tid och yttras i exempelvis fördömanden av maktens vanstyre.
De bibliska berättelsernas inflytande
Under medeltiden hade Bibeln en upphöjd position i den kristna världen. Detta har förändrats genom sekulariserade filosofers anmärkningar och i takt med vetenskapens framväxt och sedan länge ses de bibliska texterna inte som heliga utan historiska. Det har inte hindrat att de bibliska referenserna är oöverskådliga inom litteraturen och många verk är direkt knutna till bibliska berättelser. Som exempel kan ges två svenska romaner: Barabbas från 1950 av Pär Lagerkvist och Judas Iskariots knutna händer från 1978 av Per Gunnar Evander. Förutom exempel som dessa lever otaliga uttryck hämtade från Bibeln kvar i vår talade och skriftliga kultur.
Nästa avsnitt ur Antiken: Homeros och hjälteeposet
| Senast uppdaterad: 2023.08.10Noter
1. Natur & Kulturs Litteraturhistoria (2021) s. 112ff
2. Ibid 42f
3. Bibel 2000; Job 1:21
4. Natur & Kulturs Litteraturhistoria (2021) s. 37f
5. Bibel 2000; Höga v 46. Ibid s. 40