Gilgamesheposet

Den mesopotamiska litteraturen är en av världens äldsta och består av bland annat hymner och epos, vilka nedtecknades på stenplattor eller lertavlor. Av bevarade epos finns framför allt två kända verk: Gilgamesheposet och Erra-eposet.¹

Klart äldst av dessa är Gilgamesheposet² som tillkom någon gång under perioden 2100–2000 f.Kr. Berättelsen existerade i olika versioner tills den nedtecknades i sin mest kända version av Sin-leqi-unninnis, en babylonisk präst som troligen levde på 1200-talet f.Kr. Det skrevs ursprungligen på sumeriska (skrivkonsten uppfanns i Mesopotamien under 3000-talet), men fick större spridning i den akkadiska versionen som nådde utanför den mesopotamiska regionen och översattes till ytterligare språk.³ I likhet med Iliaden och Odysséen traderades berättelsen under lång tid och det var först efter närmare 1 000 år som den skrevs ner med kilskrift.⁴

Gilgamesh var troligen en verklig person som levde för cirka 4700 år sedan. Eposet är baserad på denna person, fast i högre grad på legenden än den verkliga personen, vilket är typiskt för berättelser som skildrar forntida hjältar liksom sagoberättelser med mytiska inslag.

Huvudpersonen är Gilgamesh, ättling av Uruk (en forntida stad i Sumer). Det berättas om Gilgamesh och Enkidu, och hur dem bland annat tar sig genom Cederskogen och dödar himmelstjuren. Vidare om hur Gilgamesh passerar dödens hav och anländer till Utnapishtim dit han kommit för att bli odödlig. Det är också en berättelse om hur Gilgamesh uppnår visdom och hur hans syn på livet skiftar, vilket sker i sista delarna efter att följeslagaren Enkidu dör – delarna är i själva verket kilskriftstavlor, tolv inalles utgör det som idag går under namnet Gilgamesheposet.

Till viss del är det oklart hur berättelsen ska tolkas då vi inte säkert vet i vilken kultur den uppstod eller i hur hög grad den version som nedtecknades skiljer sig från tidigare versioner. Vi vet heller inte om eposet under sin tid hade en uppburen status eller bara var en av många berättelser i omlopp.

Nästa avsnitt ur Antiken: De bibliska skrifterna

Av Litteraturhistorien.se | Senast uppdaterad: 2023.08.10

Noter

1. Natur & Kulturs Litteraturhistoria (2021) av Håkan Möller, ”Floder, städer och skrift: 3000 f.K.–700 f.Kr.", red. Carin Franzén och Håkan Möller, s. 27ff.
2. Den ursprungliga titeln lyder i svensk översättning ”Han som såg djupet”.
3. Gilgamesheposet, s 256, s 266.
4. Ibid, s 284.