Antiken

Antiken är en historisk epok som varar ungefär år 700 f.Kr. till 500 e.Kr. (en mer detaljerad tidsindelning följer). Fast även de mesopotamiska kulturerna (ca 3000 f.Kr.–500 f.Kr.) kan räknas in med Gilgamesheposet som världens äldsta litterära verk samt Induskulturen (ca 2600 f.Kr.–1500 f.Kr.) där Mahabharata är känt som världens längsta epos. Även de bibliska skrifterna tillhör denna periods litteratur.

Antikens Grekland

Antikens Grekland har av senare tider betraktats som grunden för den västerländska civilisationen. Det var här som demokratin föddes jämte många kulturella företeelser. En sådan var historieskrivningen där Herodotos skrift Historia namngav ämnesområdet. En annan var filosofin där Platons dialoger intar en viktig ställning. Det antika Grekland utgjordes av en formidabel konstnärlig blomstring i form av arkitektur, bildkonst och litteratur. De främsta diktarna fick uppleva stor berömmelse och inbjöds ofta att närvara vid tillställningar i de övre samhällsskikten.

En del av litteraturen framfördes muntligen medan annat nedtecknades på olika material. Under den tidiga antiken kunde det ske i form av inristningar på sten eller keramik medan pergament började användas på 100-talet e.Kr.

Homeros och hjälteeposet

Dikten under den grekiska antiken

Det grekiska dramat

Den klassiska epoken varade till 338 f.Kr. då Aten besegrades av Makedonien. Därefter infann sig en period som har blivit kallad ”hellenismen” (termen har sitt ursprung i uppfattningen att en hellenisering sker med spridandet av grekisk kultur; grekernas geografiska område kallades Hellas) då det kulturella centret flyttades från Aten till Alexandria.

Även om de grekiska stadsstaterna besegrades av Makedonien och införlivades i detta rike skulle inte den grekiska kulturens rikedomar utraderas från historien. Och fastän grekernas politiska inflytande reducerades blev dess kultur ett ideal och skulle omfamnas mer än något annat i den växande stormakt som skulle bli Romarriket.

Romarriket och latinet som världsspråk

Romarriket skulle bli världshistoriens kanske mest framgångsrika imperium. Dess expansionslusta med yrkesarméer som medel gjorde att det kontrollerade land runt hela Medelhavet då det var som störst. Riket utgick från Rom och gick från att vara ett kungarike till att bli en republik och slutligen ett kejsardöme. En litterär guldålder sammanföll delvis med tiden då Augustus var kejsare, 27 f.Kr.–14 e.Kr, men brukar närmare bestämt anges från 81 f.Kr. (Ciceros första tal) till 17 e.Kr. (Ovidius död). Till de främsta diktarna under denna period räknas Vergilius, Catullus, Horatius och Ovidius.

Vergilius

Romersk dikt och prosa

Den litterära guldåldern efterträddes av en mer uppblandad silverålder där satiren vässades skarpare av Juvenalis, epigrammet fick en ny mästare i Martialis och Petronius trädde fram som en tidig representant för prosaberättelsen.

Romarna var upptagna av deras grannar i öst och under lång tid utgjorde Grekernas kultur ett viktigt ideal. Under antiken fanns andra ideal för konsten än i vår tid. Det originella var inte på samma sätt eftersträvansvärt medan efterbildandet, imitatio, av de mest lyckade konstverken ofta var en grund i skapandet.

Skrivmaterial

Under forntiden och den tidiga antiken inristades tecken och symboler på naturliga material som sten och trä. Med införandet av lertavlor kunde det nedtecknade förflyttas till skillnad mot när något ristats in i en stor sten. En nästa utvecklingsfas var papyrusrullen som möjliggjorde att en större mängd nedtecknad text kunde lagras utan att skrivmaterialet tog alltför stor plats.

Papyrusrullen och andra skrivunderlag skulle under senantiken få sällskap av boken (codex). De första böckerna var handskrivna och ofta av pergamentpapper, vilket gjorde framställandet till en mycket tidsödande process. Dessa böcker var oerhört dyra och spridningen blev ofta begränsad till klenoder i lärda mäns bibliotek.

Periodisk översikt

Den grekisk-romerska antika tidsåldern kan delas in i epoker, vanligt är att bruka följande indelning:

Arkaisk tid (ca 700–500 f.Kr.) – Grekland består av stadsstater.

Klassisk tid (ca 500–338 f.Kr.) – konsterna blomstrar som mest tills Grekland tvingas underordna sig Makedonien.

Hellenistisk tid (ca 323–31 f.Kr) – kännetecknas av att Greklands kultur blandar sig med orientaliska, Alexandria blir nytt konstcentrum och avslutas då Romarriket behärskar hela Medelhavsområdet.

Romerska republiken (ca 500-talet–27 f.Kr.) – perioden då Rom är en republik, vilken föregår kejsartiden.

Romerska kejsartiden (27 f.Kr.–476 e.Kr.) – Rom styrs av en kejsare tills romarriket först delas i väst och öst innan Västrom faller och Konstantinopel blir ny huvudstad.

Senantiken (fram till ca 600 e.Kr.) – brukar anges som en övergångsperiod till medeltiden.

Frågor

Frågor som testar dina kunskaper på denna tidsperiod:

Antikens litteraturhistoria – vem skrev verket?

Antikens litteraturhistoria – vad skrev författaren?

Nästa del ur Litteraturhistorien: Medeltiden

Av Litteraturhistorien.se | Senast uppdaterad: 2023.08.10 Källor

Natur & Kulturs Litteraturhistoria (2021) av Ingela Nilsson, ”Antikens mångfald: 700 f.K.–300 f.Kr.", red. Carin Franzén och Håkan Möller.