Antiken
Antiken är en historisk epok som varar ungefär år 700 f.Kr. till 500 e.Kr. (en mer detaljerad tidsindelning följer). Fast även de mesopotamiska kulturerna (ca 3000–500 f.Kr.) kan räknas in med Gilgamesheposet som världens äldsta litterära verk samt Induskulturen (ca 2600–1500 f.Kr.) där Mahabharata är känt som världens längsta epos. Även de bibliska skrifterna tillhör denna periods litteratur.
Antikens Grekland
Antikens Grekland har av senare tider betraktats som inledningen på den västerländska civilisationen. Det var här som demokratin föddes jämte många kulturella företeelser. En var historieskrivningen där Herodotos skrift Historia namngav ämnesområdet. En annan var filosofin där Platons dialoger intar en viktig ställning. Det antika Grekland uppvisade en formidabel konstnärlig blomstring i form av arkitektur, bildkonst och litteratur. De främsta diktarna fick uppleva stor berömmelse och inbjöds ofta att närvara vid tillställningar i de övre samhällsskikten.
En del av litteraturen framfördes muntligt medan annat nedtecknades på olika material. Under den tidiga antiken kunde det ske i form av inristningar på sten eller keramik innan pergament började användas på 100-talet e.Kr.
Dikten under den grekiska antiken
Den klassiska perioden av den grekisk-antika epoken varade till 338 f.Kr. då Aten besegrades av Makedonien. Därefter infann sig en period som har blivit kallad ”hellenismen” (termen har sitt ursprung i uppfattningen att en hellenisering sker med spridandet av grekisk kultur; grekernas geografiska område kallades Hellas), då det kulturella centret flyttades från Aten till Alexandria.
Att de grekiska stadsstaterna besegrades av Makedonien och införlivades i detta rike betydde alltså inte att den grekiska kulturens rikedomar utraderas från historien. Medan grekernas politiska inflytande reducerades blev deras kultur ett ideal och skulle omfamnas mer än något annat i den växande stormakt som skulle bli Romarriket.
Romarriket och latinet som världsspråk
Romarriket som utgick från Rom skulle bli världshistoriens kanske mest framgångsrika imperium. Dess expansionslusta med yrkesarméer som medel gjorde att det kontrollerade land runt hela Medelhavet då det var som störst. Riket gick från att vara ett kungarike till att bli en republik och slutligen ett kejsardöme. En litterär guldålder sammanföll delvis med tiden då Augustus var kejsare, 27 f.Kr.–14 e.Kr, men brukar närmare bestämt anges från 81 f.Kr. (Ciceros första tal) till 17 e.Kr. (Ovidius död). Till de främsta diktarna under denna period räknas Vergilius, Catullus, Horatius och Ovidius.
Den litterära guldåldern efterträddes av en mer uppblandad silverålder där satiren vässades skarpare av Juvenalis, epigrammet fick en ny mästare i Martialis och Petronius trädde fram som en tidig representant för prosaberättelsen.
Den grekiska kulturen utgjorde länge en förebild och under antiken fanns andra ideal för konsten än i vår tid. Det originella var inte på samma sätt eftersträvansvärt medan efterbildandet, imitatio, av de mest lyckade konstverken ofta var en grund i skapandet.
Skrivmaterial
Under forntiden och den tidiga antiken inristades tecken och symboler på naturliga material som sten och trä. Med införandet av lertavlor kunde det nedtecknade förflyttas till skillnad mot när något ristats in i en stor sten. I en nästa utvecklingsfas möjliggjorde papyrusrullen att en större mängd nedtecknad text kunde lagras utan att skrivmaterialet tog alltför stor plats.
Papyrusrullen och andra skrivunderlag skulle under senantiken få sällskap av boken (codex). De första böckerna var handskrivna och ofta av pergamentpapper, vilket gjorde framställandet till en mycket tidsödande process. Dessa böcker var oerhört dyra och spridningen blev ofta begränsad till klenoder i lärda mäns bibliotek.
Periodisk översikt
Den grekisk-romerska antika tidsåldern kan delas in i epoker, vanligt är att bruka följande indelning:
Arkaisk tid (ca 700–500 f.Kr.) – Grekland består av stadsstater.
Klassisk tid (ca 500–338 f.Kr.) – konsterna blomstrar som mest tills Grekland tvingas underordna sig Makedonien.
Hellenistisk tid (ca 323–31 f.Kr) – kännetecknas av att Greklands kultur blandar sig med orientaliska, Alexandria blir nytt konstcentrum och avslutas då Romarriket behärskar hela Medelhavsområdet.
Romerska republiken (ca 500-talet–27 f.Kr.) – perioden då Rom är en republik, vilken föregår kejsartiden.
Romerska kejsartiden (27 f.Kr.–476 e.Kr.) – Rom styrs av en kejsare tills romarriket först delas i väst och öst innan Västrom faller och Konstantinopel blir ny huvudstad.
Senantiken (fram till ca 600 e.Kr.) – brukar anges som en övergångsperiod till medeltiden.
Frågor
Frågor som testar dina kunskaper på denna tidsperiod:
Antikens litteraturhistoria – vem skrev verket?
Antikens litteraturhistoria – vad skrev författaren?
Nästa del ur Litteraturhistorien: Medeltiden
| Senast uppdaterad: 2023.08.10 KällorNatur & Kulturs Litteraturhistoria (2021) av Ingela Nilsson, ”Antikens mångfald: 700 f.Kr.–300 f.Kr.", red. Carin Franzén och Håkan Möller.