1600-tal
Under 1600-talet gäller framför allt barock och klassicism som begrepp för periodisering och stil inom litteratur och andra konstarter.
Barock
Barock är främst en stilterm som har förbindelse med bildkonsten, men kunde även skönjas i litteraturen och exempelvis i figurdikter (vars typografiska utformning avbildar ett föremål) samt stilfigurer som paradoxer, oxymoroner och hyperboler (se termer). Sådant var märkbart hos den utsmyckade stilriktning som kallades marinism efter italienska diktaren Giambattista Marino och var en reaktion mot klassicismen. I England fanns företrädare för barocken hos de så kallade metafysiska poeterna vars namn kom sig av det religiöst präglade och dunkla i dikterna av frontgestalten John Donne.
Perioden från slutet av 1500-talet till mitten av 1800-talet har kallats Spaniens litterära guldålder. Den sammanföll delvis med den spanska barocken under 1600-talet. Miguel de Cervantes roman om Don Quijote är den största litterära händelsen, men många författare bidrog till den spanska litteraturens blomstring under denna tid. Poeten Luís de Góngora y Argote samt dramatikerna Lope de Vega och Pedro Calderón är tre av de stora namnen.
Klassicism
Klassicism inom litteratur återknyter till den grekiska och romerska antiken och vad som anses efterföljansvärt från denna epok såsom formmässig återhållsamhet och balans. Verklighetsåtergivandet är av relativ vikt medan det är viktigare att framställa en förädlad natur. (Begreppet klassiker har sedan utvidgats till att gälla framstående verk från fler tidsperioder utan krav gällande formmässighet eller antik förebilder.)
I mitten av 1600-talet får Frankrike en ledande ställning kulturellt och i hög utsträckning även politiskt och ekonomiskt i Europa. Från statligt håll tas 1635 initiativet till den Franska akademien, vilken blir en institutionell förebild och i nära förbindelse med litteraturen. I den blomstrande franska litteraturen är en central del den strömning som går under namnet franskklassicism. Även om franskklassicismen var ett franskt påfund fick den genomslag i andra länder; medan den franska såväl som den engelska litteraturen i synnerhet var påverkad av den romerska antiken skulle den tyska (vars klassicism inställer sig först under nästa sekel) inrikta sig på de grekiska förebilderna.1
Franskklassicismen gjorde sig framför allt gällande inom dramatiken och de två största pjäsförfattarna hette Molière och Jean Racine.
En annan gren av litteraturen som livnärdes i det blomstrande franska kulturlivet var aforismen. Som en av de stora mästarna bland aforistiker räknas François de la Rochefoucauld.
Under seklet uppstod även musikdramat, operan, genom att dramatexten framfördes som en talsång, recitativ. På ett mer allmänt kulturhistoriskt plan var 1600-talet en storhetstid för filosofin med flertalet beryktade namn som Descartes, Locke och Leibniz.
I Sverige uppstod en hovkultur efter fransk förebild och Lars Wivallius (1605–1669) framträder som en av de första av svenska diktarna kända vid namn.
Fabler och sagolitteratur
I fabeldiktningens genre är Jean de La Fontaine (1621–1695) ett av de största namnen. Fabeln, en allegorisk sagoberättelse med talande djur hade sina rötter i antiken och skulle utvecklas av La Fontaine i flera böcker.
1600-talet brukar ses som seklet då litteratur skriven främst för barn uppkom. Det skedde bland annat genom nedskrivningar av muntliga folksagor varav flera är välkända än idag såsom Askungen, Rödluvan och Törnrosa. Berättelserna innehöll ofta uppfostrande inslag.2
Frågor
Frågor som testar dina kunskaper på denna tidsperiod:
1600-talets litteraturhistoria – vem skrev verket?
1600-talets litteraturhistoria – vad skrev författaren?
Nästa del ur litteraturhistorien: 1700-tal
| Senast uppdaterad: 2023.08.10Noter
1. The Concise Oxford Dictionary of Literary Terms, Chris Baldick (2001) s 40f.
2. Natur & Kulturs Litteraturhistoria (2021) av Carin Franzén, ”En ny tids början: 1600-talet”, red. Carin Franzén och Håkan Möller s. 403.