Cervantes och pikareskromanen

Pikareskromanen1, som har en del likheter med riddarromanen, utmärks av betoning på resan och äventyret som skildras genom huvudpersonens perspektiv. Den har blivit ett av Spaniens bidrag till litteraturhistorien och ska ha uppstått i mitten 1500-talet, men det blev Miguel de Cervantes2 (1547–1616) som med sin pikareskroman Don Quijote nådde höjdpunkten för den spanska romankonsten.

Don Quijote, eller Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha3 som den fulla översättningen av titeln lyder, utkom i två delar 1605 och 1615. Romanens berättelse är en av de mest berömda någonsin där Don Quijote drar ut på äventyr ihop med sin väpnare Sancho Panza. Huvudpersonen Don Quijote har förläst sig på riddarromaner och ser sig själv som en riddare, dennes inbillningskraft berövar honom verklighetsförankring nog för att slåss med väderkvarnar.

När romanen utkom utgjorde den ett brott med riddarromanerna där hjältarna var ädla och mystiska. Don Quijote är ingetdera utan snarast en komisk gestalt som blott i sina fantasier uppbär en hjältestatus.4

Upphovsmannen bakom verket hade själv varit inblandad i ett slags äventyr av samtida slag då han deltagit i kriget mellan Spanien och det Osmanska riket. I hans senare yrke som spannmålskommissarie skulle han dessutom göra sig bekant med värdshus och lantligt liv, vilket ofta bildar fond i hans berömda roman.5

Cervantes inleder Don Quijote med att låta en berättarröst introducera huvudkaraktären – vi lär så känna dennes levnadssituation och särmärken. Det blir också tydligt att författaren vill frånsäga sig den allvetande berättarens totala kännedom genom att referera till omständigheter för vilka han inte kan svara med fullkomlig visshet – redan i den första meningen heter det ”I en by i la Mancha, vars namn jag inte gitter dra mig till minnes…”6. Några kapitel senare framkommer det mer detaljerat vilka förhållanden som råder mellan författaren och den historia han berättar.

Även om det finns en linjär utveckling i Don Quijote kännetecknas den pikareska romanen av att kapitlen ofta är av episodisk karaktär. I den typiska romanen är de personer som framträder i berättelsen predestinerade att återkomma, men i Don Quijote är karaktärerna åtskilliga och de flestas närvaro är avskilda till ett kapitel. Berättelsens konflikter behöver inga långa upptrappningar förrän de kulminerar. Vid flertalet tillfällen tycks hjälten vara helt uträknad, bara för att resa sig upp och därpå rida mot den totala triumfen – enligt honom själv i alla fall.

Utifrån hjältens alternativa bild av verkligheten kontra omgivningens samstämmighet inför en annan version utmynnar komiska effekter. Författaren ger ibland själv ironiska kommenterar till don Quijotes inbillningar. I andra fall låter han personer som dyker upp i berättelsen göra lustiga iakttagelser över dennes luftslott.

Don Quijotes utmärkande drag är således hans oförmåga att läsa av verkligheten fritt från sina fantasier. Vid sidan av de komiska dragen utmynnar don Quijotes sätt att handla och tolka världen i en brygd av associationer långt bortom de omedelbara skeendena som tilldrar sig i romanen. Det går att ana en metaforisk nivå där don Quijotes dragning åt fantasins värld skapar en idealistisk världssyn som krockar med en realistisk. Det är krock som tenderar leda till att idealisten hamnar i trubbel och förhånas. Ifall Cervantes själv avsåg några idémässiga skikt utöver berättelsen i sig är oklart. Det är dock inte avgörande för hur romanen kan betraktas: på samma sätt som en konstprodukt med mångskiftande betydelser inbjuder till fascinerande perspektiv kan tolkningarna i sig själva berika konstprodukten i införandet av tänkbara aspekter.

Cervantes var inte den enda framstående spanska författaren under 1600-talet, en annan stor roman i form av Pablos från Segovia (Historia de la vida del Buscón), skrevs några år senare av Francisco de Quevedo (1580–1645).

Nästa avsnitt ur 1600-tal: Franskklassicismen

Noter

1. Namnet kommer av spanskans picaro för filur, skälm – därav den alternativa beteckningen skälmroman.
2. Hans fullständiga namn var Miguel de Cervantes Saavedra.
3. Den spanska originaltiteln lyder El ingenioso hidalgo don Quijote de la Mancha. En äldre stavning är Don Quixote.
4. Classicspanishbooks.com, https://www.classicspanishbooks.com/16th-cent-baroque-cervantes-life.html
5. Staffan Björk, inledning i Don Quijote av la Mancha.
6. Don Quijote av la Mancha i översättning av Edvard Lidforss.