Svensk bokförsäljning
Som alltid när författare och verk ska jämföras sett till försäljning går det inte att dra direkta slutsatser från antalet sålda böcker och en boks popularitet. En ytterligare faktor som bör tas med i beräkningen är priset.
Under andra världskriget såldes mängder av böcker och det berodde till stor del på ransoneringen som rådde. Efter kriget och det tilltagna varuutbudet i välfärdssamhället och konsumismens tidevarv blev böcker bara en av många varor. Olika metoder prövades för att öka bokförsäljningen och intresset för litteratur. Bokklubbar exempelvis och i Sverige hette en av de mer välkända ”Svalan” som hade över 150 000 medlemmar som mest.1
Att nämna är enkronors bokserier där klassiker fick samsas med annan litteratur. I kategorin fanns så kallad kiosklitteratur, det vill säga böcker som hade låg status i andra sammanhang och inte fanns i den vanliga bokhandeln. Men ibland var gränserna otydliga och i serien vid namn Zebraböckerna ingick titlar av välmeriterade namn som Vilhelm Moberg och Agatha Christie. Folkliga författare och spänningsromaner av olika slag var frekventa.2 En annan serie var Folket i Bild (FIB) bokutgivningen som påbörjades 1941 och kostade 1 krona styck och såldes mest på arbetsplatser i storindustrier.3 Med tiden skulle dock den idealism som rått genom ombud på arbetsplatser ebba ut.
Allt detta var en del av pocketrevolutionen som hade skett i England och USA tidigare och nu också i Sverige.4 Pocket-böcker gjordes i början i billiga material med billigt trähaltigt sidpapper som snabbt gulnade och texten var tryckt i tät sats. Med tiden ökade standarden för såväl materialet som innehållet. I Sverige fanns bland annat Aldusböckerna, Prismaserien och Delfinböckerna.
En specifik utgivning att nämna är folkbildningssatsningen som gjordes av FIB under 1940-talet och där böcker från folkliga författare med rötter i arbetarklassen som Jan Fridegårg, Ivar Lo-Johansson och Moa Martinson ingick.5
Relevant läsning: Bokmarknadens utbredning
| Senast uppdaterad: 2023.08.10Noter
1. Förläggarliv av Per Gedin (1999)
2. Ibid.
3. Ibid.
4. Ibid.
5. Ibid.