Bokmarknadens utbredning

Vid samhällets industrialisering runt år 1800 skulle trycktekniken genomgå en vida effektivisering och maskiner tog över arbetet vid framställningen av böcker. Till och med en bit in på 1800-talet förblev böckerna stora och kallades folianter, men snart skulle mindre bokformat bli vanligare. Vid sidan av den mekaniska tryckpressens introduktion minskades kostnaderna även av ny teknik som tillät trycka på papperets båda sidor.1

De första nyhetstidningarna

Att kunna sätta aktuella händelser i tryck utan att de var föråldrade då de nådde läsaren krävde att ord kunde tryckas på ett relativt effektivt sätt. Utan en metod för att trycka text på papper hade aldrig nyhetstidningar kunnat existera, vilket blev verklighet under 1600-talet. Den allra första var tyska Relation aller Fürnemmen und gedenckwürdigen Historien som trycktes från och med år 1605 (nyhetsspridning genom tryckta ord hade dock förekommit redan på 1400-talet i form av nyhetsblad o.d.). I Sverige skulle Post- och Inrikes Tidningar vid publikationen år 1645 bli den första tidningen i landet.2

I början utkom tidningarna en eller ett par gånger per vecka. Det var först under 1800-talet som tidningar började ges ut varje dag och det gick att prata om ”dagstidningar”.

Förutom förmedling av aktuella händelser utgjorde redaktionella texter samt skönlitterära inslag stor del av många tidningar. Essäer och följetonger frodades och bidrog till ökad försäljning. Som ett resultat av tidningarnas stora läsekretsar blev de ett viktigt forum för författare och då framför allt genom följetongsromaner.

Tryckteknikens effektivisering och bokmarknadens utbredning

En metod för att nå än bredare läsekretsar var att framställa billigare trycksaker. Under bokens första sekler var en sådan skillingtrycket som ursprungligen kostade endast en skilling. I modernare tid har pocketboken (ordet kommer från idén att formatet skulle vara tillräckligt litet för att kunna bäras i fickan), utgjort ett billigt tryckalster för större spridning.

Den utvidgade åtkomsten av skrifter gjorde att fler exponerades av sådant som politiska pamfletter och nyhetstidningar med egna politiska åsikter. Detta sågs av vissa som ett hot, särskilt i takt med att under- och medelklassens läskunnighet ökade. Oron för en ökad exponering av skrift gällde även unga flickors kontakt med romaner och noveller vars innehåll ansågs kunna engagera känslomässigt och missleda dem.3

I branschens ungdom var det vanligt att förläggaren och bokhandlaren var samma person eller företag, men i takt med en mer storskalig bokmarknad skapades en tydligare fördelning av roller. Marknadsföring av böcker blev också vanligare och till exempel genom författarturnéer. Länge var det dock vanligt att romaner utgavs anonymt och då kunde marknadsföringen ske genom att nya verk lanserades med "Av författaren till ..." där en tidigare försäljningssuccé åberopades. Ett annat marknadsföringsgrepp som blev ytterst vanligt under 1800-talet var att dela upp en berättelse i tre volymer, vilket skapade en ökad försäljning.4

Den växande publiceringen och efterfrågan av böcker bidrog till uppkomsten av offentliga bibliotek i mitten av 1800-talet. Detta gjorde tillgången till böcker än större och tjänade särskilt den del av befolkningen som annars inte kunde prioritera inköp av böcker.5

Som en del av den ökade efterfrågan av böcker gjordes det också fler översättningar av bland annat romaner till andra språk, vilka kunde ges ut i andra länder och därmed få en dittills oöverträffad läsekrets. .

Nästa avsnitt ur 1800-tal: Den kvinnliga litteraturens tidiga romanförfattare

Noter

1. Tekniskamuseet.se, https://www.tekniskamuseet.se/1890
2. Wikipedia.org, https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_newspaper_publishing 3
3. Eighteenth-Century English Literature, Charlotte Sussman (2012) s. 44f
4. Eduscapes.com, http://eduscapes.com/bookhistory/commodity/5.htm
5. Wikipedia.org, https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_libraries