Carl Michael Bellman – ”Fredmans sång nr. 6”

“Fredmans sång nr. 6” är en dikt av Carl Michael Bellman (1740–1795).

Fredmans sång nr. 6

Hör klockorna med ängsligt dån
Nu ringa för en Bacchi son,
För riddarn Lundholm där i vrån,
Af döden upsluken!
Se Ordens Peruken!
Se Stjernan på'n!

Hör klockorna vid mörksens tull!
Sof gamle Lundholm, sof lull lull.
Cupido sjunger vid din mull:
Om nånsin din Maka
Skull' kysst på din haka,
Hon blifvit full.

Din morgonsol brann sällan klar,
Din middag blott en skymning var,
Din näsa aftonrodnan bar,
Så rödlett och trinder
Af mörkblåa kinder
Hon skugga har.

Så slås din kammar-dörr i lås,
Din Ordens-kåpa, kors och krås
I jorden multna och förgås.
Din kista man rörer,
Ta i Commendeurer,
Trompetare blås.

(Dikten kan se något olika ut beroende på den språkliga moderniseringen, ovan version är med vissa smärre typografiska modifieringar hämtad från Bellman.net.)

Form

Eftersom det rör sig om en sång tänkt att framföras med ackompanjemang är strukturen också underordnad formbundenheten. Därtill finns slutrim och sammanhörande ordklanger. 

Ordförklaringar

Commendeurer är en äldre fransklingande variant av kommendörer. Mörksens betyder onda eller hemliga. Tredje strofens lull lull är en fördubling av ett icke betydelsebärande ord från vaggvisan.

I den här tidens språkbruk användes bokstaven f som v används idag (t.ex. af för av).

Bakgrund, referenser och tolkning

Sjätte sången i samlingen Fredmans sånger (1791) kretsar kring brännvinsbrännaren Erik Lundholm, omnämnd i sången som en ”Bacchi son” och riddare. En Bacchi son härrör till den påhittade Bacchi orden, där Lundholm var en medlem i form av drinkare, som Bellman i somliga sånger använde som en drift med andra ordenssällskap. Omnämningen riddare är inte att tyda bokstavligt.

Erik Lundholm var alltså en verklig historisk person som lär ha ingått i Bellmans bekantskapskrets. Det berättas om honom att var en försupen man som var frånskild och dog fattig vid en ålder av 58 år. ¹

Sången fungerar som ett minnestal över denne Lundholm. Första raden anger stämningen och andra raden fyller i vem som är föremålet för kyrkklockornas ängsliga (dystra) dån och fjärde raden konstaterar att denne är ”af döden upsluken” (i moderniserad svenska: av döden uppslukad).

Det finns referenser till den romersk-antika mytologin. I första versen nämns vinguden Bacchi (Bacchus) och i andra versen nämns kärleksguden Cupido. Denne Cupido sjunger på dödsbädden att om den dödes maka kysst hans haka hade hon blivit full. Detta något fräcka tilltal och frivola tonläge kontrasterar den annars dystra grundstämningen som anspelar på död. Det är ingalunda bristande respekt utan snarare en gest av igenkänning (Bellman var själv benägen att uppsöka Bacchus) och markör av diktarens stilnivå.

Typiskt för Bellman är att blanda högt och lågt. I Fredmans sång nr 6 sätter den lättsinniga skämtsamheten sin prägel på karaktäriseringen av Lundholm som avlöses av den poetiska språkdräkten i den tredje versens resumé av den hädangångnes liv.

”Din morgonsol brann sällan klar” kan antyda dimmigheten som präglar morgontimmarna hos den som lever i sus och dus. Tredje radens ”näsa aftonrodnad bar” blir en ytterligare upplysning om dryckesvanorna hos vederbörande i form av en rödfärgad näsa med associationer till alkoholbruk.

Fjärde versen skildrar gravsänkningen där första radens ”Så slås din kammar-dörr i lås” är en metaforisk omskrivning för vad de följande raderna till yttermera visso meddelar. 

Av Litteraturhistorien.se | Senast uppdaterad: 2023.08.10

Noter

1. Bellman.net, http://www.bellman.net/texter/personer.html