Sonja Åkesson – ”Lever romantiken?”

Sonja Åkessons dikt ”Lever Romantiken?” ingick i diktsamlingen Pris som utgavs 1968.

Lever romantiken?
– Jag ligger inte med en kille bara för att det är kul
– Jag ska gifta mig med en glad kvinna
– Absolut trohet är viktigast
– Jag gifter mig helst med en svenska. Hon är av högre klass än utländska kvinnor
– Lojal, spontan, leklysten måste han vara
– Ingen nackdel heller om hon är jäkligt snygg
– Det sexuella umgänget är naturligtvis viktigast
– Jag vill känna igen henne när jag vaknar på morron
– Så ska han vara lång och förstående
– Kvinnlig så man känner det instinktivt
– En frän kille med stil
– Vita strumpor gillar jag inte på tjejer
– Han måste gilla katter och småbarn
– Intelligent spelar mindre roll
– Dum i huvet får han inte precis vara
– Det ska vara fart över henne: säjer jag t.ex. att nu reser vi bort på två månader ska hon vara resklar inom en timme
– Helt barskrapad bör han ju inte vara
– Hon får gärna vara hemmafru
–  Han måste vara öm utan att bli generad
– Hon ska helst ha långt helst utslaget hår
– Han ska helst klä sig medvetet utan att det blir tillgjort. Gärna i slacks som Harry Belafonte i TV
– Hon får gärna vara oskuld
– En viss frihet håller jag benhårt på
– Hon måste ha representationsutseende. Gå att visa upp för chefen
– Men jagskulle aldrig hoppa i säng med någon jag inte var kär i. Det håller jag benhårt på
– Hon ska vara lojal mot mitt tänkande.
– Han måste ha förmåga att ta ställning
– Hemma får hon gärna ströva omkring i såna där fladdriga saker
– Han ska vara några år äldre än jag
– Skönt att sätta sej till dukat bord
– Som kvinna vill jag känna ett visst stöd
– De s.k. snedsprången tycker jag f.ö. man skall hålla tyst om
– Får jag barn vill jag vara hemma
– Att ställa krav på varandra är fruktansvärt
– Jag måste kunna få trygghet.
– Brudar med piller är toppen. Men det är klart, man gifter sej ju inte med en p-brud

Kontext och analys

Sonja Åkesson hade frånsett sina allra tidigaste dikter skrivit om det vardagsnära, hon var ”nyenkel innan den nyenkla dikten kommit till”, sägs det i förordet till hennes samlade dikter.1

Med diktsamlingen Pris anknyter Åkesson till samtida författare som Björn Håkanson och Göran Palm i det låga språket och till synes triviala ämnen. Likaså i kritiken mot ett alltmer uppfodrande och expanderande mediesamhälle, vilket de alla bemötte med visst mått av satir.

Det litterära etablissemanget får en alltmer politisk inställning under 60-talet och hos Åkessons finns en utbredd fokusering på hur ytlighet och materialism vägledd av kapitalistiska krafter skapar ett ”insug” bland människorna i samhället. Ofta framställs sådana teman genom kvinno- och mansbilder, vilket ”Lever Romantiken?” är ett uppenbart exempel på.

Det är i detta gap dikten odlar sin friktion: skilda uttryck möts vilka båda instämmer och avviker från varandra utan uppenbara distinktioner. Kvinnor och män skildras i en liknande situation i vilka båda sidor söker någon av det andra könet, men olikheterna är stora gällande respektive sidors preferenser.

Åkesson använder ironi och humoristiska vinklingar och igenkänningen gör att dikten blir lättillgänglig.  ”Lever romantiken?” kan också betraktas som politisk i framför allt sin genusframställning. Det politiska kommer ut i diktens kritik mot mediernas och reklamens sätt att stimulera en könsuppdelning baserat på konstgjorda värden.

I ”Lever romantiken?” speglas hur stereotypa bilder produceras av damtidningar och dikten består av lösryckta fragment från just sådana tidningar. Citaten som utgör dikten är repliker av kvinnor och män som ifråga om önskningar och krav talar förbi varandra. Diktens material är alltså hämtat från redan publicerat material och en kollageteknik används för att framföra diktens budskap.

I ett kollage finns möjligheten att laborera och manipulera materialet. Åkesson är givetvis öppen för sådana tilltag i Pris. Diktens enheter komponeras på ett sätt som får citatens ursprungliga betydelser att rubbas, modifieras eller förstärkas. Diskrepanser i männens och kvinnornas förväntningar på varandra staplas och betoningen av värden mellan könen tycks hamna i en harmonisk obalans. Redan i de första två raderna framgår denna obalans:

- Jag ligger inte med en kille bara för att det är kul / - Jag ska gifta mej med en glad kvinna

Denna form av kollagestil i en dikt fungerar annorlunda än traditionell lyrik i avseende på läsaren. Det finns inte en röst utan otaliga, vilket gör att läsarens egna erfarenheter kan utsträckas i flera riktningar. Inte minst gentemot den sociala i form av uttryckssätt som skvallrar om klasstillhörighet och annan status, något varje läsare har en relation till.

I Åkessons dikt är det mediespråket som dominerar. Det är klichéerna som försvårar en givande romantik och det är reklamens förljugenhet alternativt godtyckliga sanningar som förblindar värderingarna i tiden. Genom att de stoppas in i en dikt skiftas fokus och nya synvinklar uppstår.

Strömmen av ytliga beaktanden i replikerna, ”Intelligent spelar mindre roll”, ”Diskret och med omsorg målad”, utgör en tragikomisk avstämning gentemot den undrande titeln. Vad som belyser en i allra högsta grad indifferent syn på personlighet i repliken ”- Jag vill känna igen henne när jag vaknar på morron”, är omsorgsfullt placerad efter ”- Det sexuella umgänget är naturligtvis viktigast.”

Gång på gång uppstår motsättningar när kvinnans och mannens önskningar avlöser varandra och frågan om romantiken lever tycks bli alltmer tveksam. Som litteraturvetaren Eva Lilja skriver i sin analys av dikten ”de når inte varandra låsta i sina förkrympta, vanställande könsroller”.2

Noter

1. Bengt Martin, Åkesson, Sonja, Samlade dikter (1999) s. 16.
2. Eva Lilja Den dubbla tungan (1991) s. 175.