Björn Håkanson – ”Det eviga”

Dikten ”Det eviga” ingår i Björn Håkansons andra diktsamling Mot centrum. Det första att lägga märke till hos dikten är dess visuella egenskap i den centrerade uppställningen (märk diktsamlingens titel).

Det eviga
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort
Morgonstund har guld i mund
Volvos värde varar
Det går sextio sekunder på en minut
Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden
Det sanna är evigt
En fluga gör ingen sommar
Existentialismen är en humanism
I denna mening förekommer ett subjekt
Den Gud älskar, lyckan får
Expressen – den har STING
Det rätta är evigt
Svenskarna är stela och kalla
Ett litterärt konstverk är en moralisk handling
Vauxhalls sexcylindriga Velox har fått större motor
Den som spar, han har
Stor produktion av krigsmateriel möjliggör hög
levnadsstandard
Det sköna är evigt

Intertextuell analys

”Det eviga” manifesterar en divergerande utsaga. Att innehållet i dikten inte assimileras utan snarare bildar kontraster kommer sig av att dess delar dyker upp från olika sammanhang, vars friktion diktaren uppenbarligen medvetet sökt.

För att komma till rätta med diktens olikartade inslag ska varje rads ursprung fastställas:

• Titeln ”Det eviga” samt meningarna ”Vad våldet må skapa är vanskligt och kort”, ”Det sanna är evigt”, ”Det rätta är evigt”, ”Det sköna är evigt” härstammar från Esaias Tegnérs dikt ”Det eviga”.
• ”Morgonstund har guld i mund”, ”En fluga gör ingen sommar”, ”Den som spar, han har” är exempel på ordspråk.
• ”Det går sextio sekunder på en minut”, ”I denna mening förekommer ett subjekt” är av allt att döma hämtade från en skolbok.
• ”Existentialismen är en humanism”, ”Ett litterärt konstverk är en moralisk handling” är en titel på ett filosofiskt verk av Jean-Paul Sartre respektive ett citat därur.
• ”Volvos värde varar”, ”Expressen – den har STING” är prov på reklamslogans.
• ”Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden” är ur Jesu bergspredikan.
• ”Den Gud älskar, lyckan får” är från en aftonbön.
• ”Svenskarna är stela och kalla” är ett (fördomsfullt) talesätt.
• ”Vauxhalls sexcylindriga Velox har fått större motor” är en varudeklaration.
• ”Stor produktion av krigsmateriel möjliggör hög levnadsstandard” slutligen liknar propaganda. 

Att delarna som utgör dikten får sina ursprung verifierade gör inte meddetsamma att dikten öppnas, den är fortfarande en samling rader med skiftande betydelser. Svårigheten med Håkansons dikt i en tolkningsprocess är att läsningen inte fungerar som normalt med ingångar och utveckling. Går det trots allt urskilja teman och motiv?

Teman och motiv

Vad som tycks vara ett tydligt grepp är att blanda högt och lågt. ”Det eviga” av Tegnér – en kanoniserad dikt som representerar en del i det svenska kulturarvet – möter den mindre belagda varaktigheten i ”Volvos värde varar” som är underbyggd av en marknadsprognos.

Något som kan berika en tolkning är att ge akt på kulturklimatet och de litterära tendenserna då dikten tillkom. Det fanns vid denna tid en öppenhet och relativism inför värden (något som för övrigt känns igen i dag).¹ Att ställa ett varumärke tillsammans med en klassisk dikt kan ses som att Håkanson vill belysa dessa tendenser och kanske påvisa något av det absurda som infinner sig då dessa sammanblandas till en helhet.

Intentionen kan både ses som provokativ öppenhet eller raljerande kritik. Det finns alltså möjlighet att uppfatta en samhällskritisk sida hos dikten: kapitalismens nyttotänkande ställs mot andra humanistiska värden, såsom de i Tegnérs dikt.

Kanske kan dikten även tolkas som en replik till Tegnérs ”Det eviga”? Att sanningen, det rätta och det sköna har trots allt inte visat sig giltiga som eviga utan något som den moderna tiden hunnit ändrat på?

Det går att ta fasta på vissa tematiska drag, såsom motsatsställningar i varaktighet kontra kortsiktighet:

• Varaktighet: ”Volvos värde varar”, ”saliga äro de saktmodiga”, ”den som spar, han har”, ”det sköna är evigt”
• Kortsiktighet: ”vanskligt och kort”, ”sextio sekunder på en minut”.

Vad som därtill kan uppmärksammas är att samtliga av diktens meningar är påståenden. Och mycket av diktens oroande intryck genereras just i de säkra påståendena kontra de mer osäkra grunder de vilar på och hur de dessutom tycks motsäga varandra i flera fall.

Meningen ”Stor produktion av krigsmateriel möjliggör hög / levnadsstandard” kringgärdas självfallet av frågan ifall den som komponerar dikten är instämmande eller inte. Motståndarpositioner till krig och upprustning hos diktare har varit legio i många tider och inte minst gäller detta på 1960-talet.

Håkansons grepp är alltså i mycket att ställa upp motbilder alternativt glidningar mellan utsagor och deras betydelser. Dessa skapar laddningar hos dikten och många tolkningsmöjligheter.

Av Litteraturhistorien.se | Senast uppdaterad: 2023.08.10

Noter

1. Tomas Forser & Per Arne Tjäder ”Konstbegreppets förvandlingar” i Den svenska litteraturen 3, red.: Lars Lönnroth, Sven Deblanc & Sverker Göransson (1999) s. 376.