Den moderna prosan uppträder i Norden

Svält av Knut Hamsun

En del av texten som skulle bli romanen Svält (Sult) publicerades först i en dansk tidskrift i november 1888. Författaren framträdde inte med namn och så skulle också bli fallet när romanen gavs ut 1890 på ett danskt förlag. Det blev emellertid snart allmänt känt vem författaren var.¹

På grund av författarens redigeringar i samband med återutgivningar skulle romanen med åren finnas i ett flertal versioner, vilka i sin tur ligger till grund för olika svenska översättningar. Rekommenderas gör originalversionen och vill man söka sig till svensk översättning rekommenderas Henrik Petersens.

Berättaren och huvudpersonen i Knut Hamsuns (1859–1952) Svält lever under miserabla förhållanden i Kristiania². Han sätter sitt främsta – eller enda – hopp till de texter han skriver med pennstumpar på lappar och som tidningar ibland accepterar.

Hans fantasi inklusive en fallenhet för mytomani och att han ibland hallucinerar bildar en udda hjältefigur. För att framstå i bättre dager medger han sällan sin svåra situation, men därigenom försummas chanser till hjälp. Inte sällan gör han sig omöjlig och förvärrar sitt läge med överilade handlingar – han hänger nästan sig själv med godhetsideal parat med hysteri (som på 1890-talet var en vanlig etikett på ett visst psykologiskt avvikande beteende).

Ur den excentriska och hysteriska figurens later uppstår rasande absurda scener som bidrar till romanens komiska partier. Som där huvudpersonen hamnar i ordstrid med en poliskonstapel om vad klockan är.

Den expressionistiska stilen och känsliga psykologin gör att huvudpersonen (som aldrig namnges) framträder direkt i sin ensamhet. Hans egenheter i form av malplacerade skämt och andra besatta drag åskådliggörs utan distans.

Sättet armodet och svälten framställs av författaren misstänkliggör det självupplevda. Hungern kan övergå i det olidliga varpå den hungrande försöker stå ut genom att tugga på träspån. En specifik episod i romanen där huvudpersonen får sova hos polisen som husvill kan vara hämtad från en verklig episod då Hamsun i ett brev omtalar hur det gått så långt att han en natt fått sova på polishärbärget.

Handlingen kan upplevas som monoton, självaste Georg Brandes framförde den invändningen i sin recension, men detta är samtidigt en del i vad som gör den modernistisk (eller så är förmodernistisk mer korrekt, det kan diskuteras). Hamsun var i samklang med en ny författargeneration som han kommit i kontakt med i Köpenhamn. En del i programmet bestod just i psykologins djupdykning på bekostnad av yttre handling.

Hamsun ville med Svält skapa en ny litteratur som vände ryggen åt realismen och naturalismen. Författare som Viktor Hugo och Émile Zola eller för den delen landsmannen Bjørnstjerne Bjørnson förkastades medan Dostojevskij var en förebild.

Hamsun lyckades verkligen skapa en ”ny” litteratur med Svält. Den gav honom bland annat epitetet ”den moderna prosans fader”. Men som alltid går det att finna inspirationskällor till innovatören och däribland två svenskar: August Strindberg och Ola Hansson.

Hamsuns romanbedrift skulle komma att påverka Franz Kafka. Vissa motiv i Hamsuns roman utgör direkta paralleller med Kafkas kortberättelse En svältkonstnär. Även James Joyce skulle influeras och Svält pekar framåt mot den berömda berättartekniken stream of consciousness som Joyce är förknippad med.

En senare svensk författare lär också ha läst Hamsun och låtit sig inspireras … Första meningen i Svält:

Det var på den tiden jag gick omkring och svalt i Kristiania, denna förunderliga stad, som ingen lämnar utan att ha fått märken av den.

återkommer delvis som första meningen i Ulf Lundells roman Jack:

Det var på den tiden jag bodde i en park efter att ha bott hos en brud som tog tripper och misstänkte mina och Barts telefonsamtal om Hemingways noveller vara förtäckt skitsnack om hennes karlaffärer.

Ovan presenterade roman och text ingår i ...

50 klassiska romaner i världslitteraturen

Romanklassiker från dåtid till nutid. Lästips och litteraturhistorisk bildning i en bok.

Finns som ebok och ljudbok

Av Litteraturhistorien.se | Senast uppdaterad: 2023.08.10 Noter

1. Det var för övrigt vid denna tid Knut Pedersen, vilket var hans födelsenamn, började kalla sig Knut Hamsun.
2. Kristiania är benämningen på Oslo 1624–1925.